Google Insynsrapport

Google hävdar att begäran är ”onödig, alltför omfattande, svår att tillmötesgå, skulle äventyra affärshemligheter och potentiellt avslöja uppgifter som kan identifiera användare” och vägrar att tillmötesgå justitieministeriets begäran om att lämna över register över sökfrågor som har gjorts av miljontals användare. Begäran görs i enlighet med USA Patriot Act och är till synes del av regeringens strävan efter att upprätthålla en lag gällande pornografi på internet.

Googles definition av öppna system, öppen teknik och öppen information används som ideologisk utgångspunkt för insynsrapporten. I ett avsnitt om insyn diskuteras vilka verktyg och andra mekanismer som kan användas för att dela information med användare och frågan som ställs är: ”Hur kan ökad insyn bidra till att användarna engagerar sig mer i produkten?”.

Google lanserar ett verktyg för myndighetsbegäranden och citerar den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna där det fastställs att ”var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet”. Syftet med verktyget är att informera om begäranden om användaruppgifter eller innehållsborttagning som kommer från myndigheter. I tillkännagivandet skrev David Drummond att ”vi hoppas att det här verktyget ska belysa den stora omfattningen av begäranden om censur och uppgifter från myndigheter på olika platser i världen.”

Några månader efter att verktyget för myndighetsbegäranden lanserades lade Google till uppgifter om avbrott i produkttrafiken och skapade den första insynsrapporten genom att kombinera verktygen. Det nya interaktiva verktyget var tänkt att synliggöra för användare hur policyer påverkar åtkomsten till information och främja informerade diskussioner om det fria informationsflödet på internet.

Google uppdaterar insynsrapporten med filter utifrån land, vilket gör det enklare för användare att identifiera trender i uppgifterna. Rapporterna innehåller nu även anledningarna till att Google har blivit ombedda att ta bort innehåll, till exempel en påstådd ärekränkning eller hatretorik. För första gången någonsin offentliggör Google hur många procent av begärandena om användaruppgifter som de helt eller delvis har tillmötesgått.

Rådata från insynsrapporten kan exporteras till olika maskinläsbara format. Utvecklare och forskare får använda denna data och ställa upp den på olika sätt eller sammanställa den med information från andra organisationer och kan på så sätt utarbeta och testa nya hypoteser.

Nya uppgifter läggs till i rapporten fem månader efter att politiska protester på internet leder till att lagförslagen PIPA (PROTECT IP Act) och SOPA (Stop Online Piracy Act) upphävs i USA. I dessa uppgifter anges det hur många begäranden Google får från upphovsrättsinnehavare om att ta bort resultat på Google Sök som de anser länkar till material som gör intrång.

I juli 2012 offentliggör Twitter information om hur begäranden från myndigheter påverkar informationsfrihet på internet. Under det följande året gör Microsoft, Apple och Facebook samma sak, vilket leder till att insynsrapportering blir en branschövergripande praxis.

Google utökar uppgifterna på sidan om begäranden om användardata i USA med ungefärliga uppgifter om hur många NSL-begäranden om användaruppgifter Google tar emot och hur många konton det rör sig om.

Den första läckan som följde på Edward Snowdens avslöjanden visar att Verizon har varit tvungna att ge NSA uppgifter om alla telefonsamtal i sina system på löpande daglig basis. Fortsatta avslöjanden om övervakning från internationella myndigheter chockerar världen och understryker vikten av insyn online.

Larry Page, VD och David Drummond, chefsjurist, försäkrar att ”vi inte har gått med i något program som ger USA:s regering eller andra myndigheter direktåtkomst till våra servrar.” I ett inlägg på Googles blogg medger de att händelsen med PRISM bekräftar att det behövs ett tillvägagångssätt med mer insyn och vikten av Googles egen insynsrapport.

Google ber om tillstånd att publicera fler begäranden om uppgifter angående nationell säkerhet till USA:s justitieminister (Attorney General) och FBI (Federal Bureau of Investigation). Begäran skrivs under av Googles chefsjurist David Drummond. I brevet begär Google specifikt att få möjlighet att offentliggöra information om begäranden under FISA för användare.

År 2006 lanseras tjänsten Säker webbsökning av Google. Tjänsten identifierar skadliga webbplatser på internet och meddelar användare och webbplatsägare om potentiella risker. I juni 2013 börjar Google göra uppgifter i Säker webbsökning tillgängliga, inklusive statistik om förekomsten av osäkra webbplatser som har upptäckts och meddelanden som har skickats till användare. Google lägger senare till ett sökverktyg som användare kan använda för att kontrollera statusen för en webbadress i Säker webbsökning.

Google har sedan lanseringen haft stöd för HTTPS och 2010 blev HTTPS standard. Denna förändring innebar att ingen kan avlyssna meddelanden när de skickas fram och tillbaka mellan användare och Gmails servrar.

I beslutet från EU-domstolen fastställs det att personer har rätt att begära att uppgifter tas bort från sökresultat som innehåller deras namn om uppgifterna ”inte är adekvata, inte eller inte längre är relevanta eller är för omfattande”. För Google innebär den här så kallade rätten att ta bort att européer kan begära att sökmotorer tar bort vissa länkar från resultat när användare söker efter en enskild persons namn. Några månader senare lägger Google till ett avsnitt i insynsrapporten med information om vilken inverkan denna dom har haft.

Tanken bakom det nya avsnittet är att hjälpa användare att kontrollera om deras e-post skyddas med hjälp av kryptering. Vid samma tidpunkt offentliggör Google källkoden för Chrome-tillägget End-to-End så att grupper som sysslar med öppen källkod kan testa, utvärdera och förbättra den.

I denna uppdatering lägger Google till uppgifter om antalet begäranden från myndigheter i brottsutredningar. Uppdateringen innehåller även begäranden om användaruppgifter under FISA (Foreign Intelligence Surveillance Act) och via NSL (National Security Letters).

I syfte att besvara användarnas frågor om hur deras uppgifter används av Google skapar Google privacy.google.com. Där klargörs vilka uppgifter som samlas in, hur användare kan skydda sina uppgifter och mycket annat.

Google stärker sitt engagemang i säkerhet genom att lägga till ett nytt avsnitt om HTTPS i insynsrapporten. I avsnittet finns uppgifter om HTTPS-anslutningar i alla Googles produkter och på webbplatser på hela webben. Uppgifterna blir snabbt ett verktyg som används av förespråkare av säkerhet på internet för att uppmuntra till större bredare av HTTPS.

I två år har team på Google arbetat med att omarbeta avsnitten i insynsrapporten till en enda plattform med avsnitt som är enhetliga i fråga om utseende och känsla. Teamen har dessutom försökt öka möjligheterna att tillhandahålla fler uppgifter och mer kontext för dessa uppgifter. Den här nya versionen av insynsrapporten är ett bevis på det arbete som anställda på Google har genomfört under de senaste sju åren i sin strävan efter insyn och lägger grunden till en framtid där denna strävan utvecklas ytterligare.

Den 26 februari 2018 utökade vi innehållet i rapporten om borttagningar från Sök av integritetsskäl i Europa, även kallad ”rätten att glömmas bort”, med uppgifter om vilken sorts innehåll och vilka sorters webbplatser som personer ber oss att ta bort från sökresultaten. Den innehåller ytterligare uppgifter som sträcker sig tillbaka till januari 2016, då våra granskare började att anteckna varje webbadress som begäranden innehöll i syfte att spåra och utvärdera omfattningen av begäranden om borttagning. Lanseringen sammanföll med att den interna vetenskapliga artikeln Three Years of the Right to be Forgotten (Tre år med rätten att glömmas bort), vars analys grundades på samma uppsättning data, publicerades för allmänheten. Vårt mål var att bidra med fakta om samspelet mellan rätten till privatliv och rätten att få åtkomst till laglig information online i den pågående debatten.

Den 23 april 2018 publicerade vi vår första kvartalsrapport om tillämpning av YouTubes riktlinjer för communityn med data från fjärde kvartalet 2017. I denna rapport offentliggörs samlad data om vårt arbete med att ta bort innehåll som strider mot YouTubes riktlinjer för communityn. Rapporten ger även inblick i hur vi tillämpar våra policyer i stor skala med hjälp av både maskinflaggning och mänskliga flaggare.

Den tyska lagen om brottsbekämpning i sociala nätverk (”Netzdurchsetzunggesetz” eller NetzDG) trädde i kraft den 1 oktober 2017. I denna lag definieras krav för borttagning av olagligt innehåll och tidsgränser för handläggning av sådan borttagning för sociala nätverk med över två miljoner registrerade användare i Tyskland. Lagen hänvisar till 22 stadgar för att definiera vad som utgör olagligt innehåll, och alla tjänster som omfattas av NetzDG måste enligt lagen tillhandahålla rapporter om borttagning var sjätte månad. Vi publicerade vår första NetzDG-rapport den 26 juli 2018.

Under en rad utfrågningar vid den amerikanska kongressen i slutet av 2016 gav Google fyra löften gällande insyn och ansvarsskyldighet för valannonsering. Den 15 augusti 2018 uppfyllde vi de sista två av dessa fyra löften när vi lanserade vår allra första insynsrapport om valannonsering, Politisk annonsering på Google, och det tillhörande annonsmaterialsbiblioteket.